Vår i luften

Efter flera långa månader med regn och allmänt dåligt väder börjar vi igen få känna av solens värmande strålar. Solen och vårvädret väcker många lustar och behov hos oss människor. Ett behov bland många andra är förstås behovet av att bränna upp gammalt skräp och gräs. Här på räddningsverket har vi den gånga veckan varit fullt sysselsatta med terrängbränder av varierande slag. På grund av det är det säkert på sin plats att lite repetera bestämmelserna kring uppgörandet av öppen eld.

maastopalon sammutus

Lue loppuun

Lampor och bränder

Den tragiska branden i ett äldreboende i Maaninka för ett antal år sedan antas ha börjat från en normal läslampa på väggen. I den branden dog 5 personer.

Av de bränder som har startas av elektricitet är lampan den näst största gruppen efter elspisen. Man räknar med att ungefär en byggnadsbrand per dag startas av lampor i Finland.

Vägglampa i en vårdanstalt.

Vägglampa i en vårdanstalt.

Lue loppuun

Hur brandfarliga är trähus?

1800-talet. I början på 1800-talet bestod största delen av städerna i Finland av tätt bebyggda trähusområ-den. Visserligen fanns det byggnader av stenmaterial också men de var inte så vanliga. Under hela 1800-talet inträffade ungefär 40 stadsbränder i Finland där den absolut mest kända inträf-fade 1827 i Åbo. Åbo brand är den största stadsbranden i hela nordens historia och ¾ av alla byggnader eldhärjades. I början på 1900-talet inträffade i Uleåborg den senaste stadsbranden i Finland. Efter det har vi inte haft stadsbränder bortsett från under krigsåren.

Största orsaken till dessa stadsbränder under 1800-talet var trähusens tak. Det vanligaste takmaterialet på den tiden var näver och således kunde branden lätt hoppa från tak till tak. I mitten på 1800-talet ansåg man att pärttaket var ett brandsäkrare allternativ och i några städer krävdes att man bytte till ett pärttak. I dag får man inte använda trätak i tätbebyggda områden.

Gör ett besök hos en gammal granne, släkting eller vän, minimera olycksriskerna, testa brandvarnaren och försäkra dig om att alla vet hur man i händelse av olycka kan sätta sig själv i säkerhet.

Gör ett besök hos en gammal granne, släkting eller vän, minimera olycksriskerna, testa brandvarnaren och försäkra dig om att alla vet hur man i händelse av olycka kan sätta sig själv i säkerhet.

Lue loppuun

Skön semester i skärgården

Egentliga Finlands räddningsverk täcker ett stort område. Området är ca. 20.000 km2 och av det är hälften hav och skärgård. Skärgården sträcker sig ända från Nystad och gränsen mot Satakunda längs med Skiftet, ut till Utö och Bengtskär och tar slut vid gränsen till Hangö där Västra Nylands räddningsverk tar över. På vårt område finns 176 året om bebodda öar och 4289 människor lever utan fast vägförbindelse. Under sommarmånaderna mångdubblas antalet med sommarboare och turister.

Räddningsverkets responsdirektiv bygger på den riskinventering som gjorts. Hela skärgårdsområdet räknas till riskområde fyra där det inte finns några krav på responstider. Detta betyder att räddningsstyrkorna kommer fram då det är möjligt. Förhållandena i skärgården kan vara ytterst varierande. För att svara mot riskerna har räddningsverket ett utbrett och välfungerande nät av avtalsbrandkårer i skärgården. Vi har också placerat ut släckningsutrustning på de flesta större holmar med fast bosättning. På dessa platser fungerar det enligt principen ”byns karlar”  gör vad dom kan tills det kommer mera organiserad hjälp. Räddningsverket har också ett ytterst välfungerande samarbete med gränsbevakningen och en stor del av utryckningarna i skärgården sköts tillsammans med dem.

bild1

Lue loppuun