Den frivilliga brandkårsverksamheten (FBK) är en utomordentligt bra hobby på många sätt. Den är mångfacetterad och alla kan dra sitt strå till stacken enligt egen förmåga och möjlighet. Då man t.ex. läser intervjuer med aktiva FBK:are brukar det alltid nu och då komma fram att för dem är FBK inte bara en hobby, utan även en livsstil. Vad innebär detta i praktiken? För vissa kan det handla om ungdomsverksamheten då semestrar och arbetsturer anpassas till alla tävlingar och läger som ordnas under året. För andra, som mig själv, kan det kretsa kring den operativa verksamheten.
Var går gränsen mellan hobby och livsstil? Jag har själv två andra hobbyn – trummor och dataprogrammering – och även om de också inverkar på hurudan jag är som person skulle jag aldrig säga att någon av dem är en livsstil för mig. Då jag är ute och springer eller cyklar brukar jag inte fundera på programmeringsproblem, utan släcknings- och räddningstaktik i olika situationer. Då jag diskuterar med kolleger och kompisar handlar det sällan om trummor; väldigt ofta glider ämnet in på brand- och räddning (jag har dock försökt skärpa mig och lära mig tala om annat också). Då vi köpte egnahemshus var inte tillgången till snabbt internet ett av kriterierna, men nog avståndet till brandstationen.

Lue loppuun →